Nu gör jag ett märkvärdigt försök till att verka UNG och flaschig och farbricerar därför en fjollig och ointelligent svengelsk introduktion.

Italienska förbundskaptenen Lippi tar på sig hela ansvaret för att de blev utslagna från VM-slutspelet i fotboll. Lippi anser sig skyldig till att spelarna fick spagettiben och italienska nerver. Ingen av dessa stackars spelare tjänar mindre än två miljoner i månaden. Ja det är verkligen synd om dessa fjollor som rakar benen smörjer in pomerang i håret så att de ser ut blöta sockervadd.

Ja, det är verkligen synd om pojkarna, himla olyckligt.

Och den där stackars fransmannen är tragisk som vägrade ta Perreira i hand efter förlusten mot värdnationen.

LKAB i Kiruna utsåg en gubbe till arbetsledare som var aktiv i APK.
Då majoriteten av mina 400 läsare förmodligen är politiska analfabeter så förklarar jag bakgrunden. Förkortningen står för Arbetarpartiet kommunisterna och partiet stod till vänster om Vänsterpartiet kommunisterna och dess ledare hette Hilding Hagberg och var bördig från Malmfälten.

Nåväl, som arbetsledare ifråga blev han omtyckt av gruvarbetarna. Gruppen kunde göra hårresande misstag och arbetsledaren tog på sig allt ansvar.

En arbetare kunde nämligen aldrig göra ett misstag.

Arbetsledaren var alltid skyldig: Antingen hade han hade varit otydlig i sina direktiv eller så hade ledaren inte följt upp att arbetaren förstått instruktionerna.

Apropå ledarskap. På söndag fyller en dotter arton. Cirkus 25 ungdomar ska samlas i min och hustruns bostad och dottern låter meddela att ett antal redan har paxat övernattning i bostaden.

En festdeltagare frågar vilken sorts kalas det blir och som meddelsam farsa ber jag festdeltagaren meddela föräldrarna att jag har destillerat alkohol koncentrerat till 98% men förtunnat med 37%.

Jag raljerade som gamla Stor-Jöns när han intervjuvades i Radio Norrbotten. Gubben drev med reportern och förklarade att dagens unga inte förstod sig på alkohol. När han var ung så dracks det 98 procentigt med vanlig 37:a som groggvirke.

Nu inställer sig följande moraliska dilemma och ponera följande scenario:

Ungdomarna ska bla spela brännboll på Hoppa och om någon ådrar sig en skada när hon/han träffas av ett slagträ på något olyckligt ställ:

Vem i Vitaborg bär då ansvaret? Är det jag som har upplåtit bostaden till festligheternas ursprung eller är det någon annan!? Kanske de myndiga ungdomarnas föräldrar ska vara med och bevaka tillställningen?

Som 19-åring fick jag anställning hos LKAB i Kiruna och snart nog drabbades vi av en lågkonjunktur vilket renderade till en två månaders lång permittering.

Vi drog iväg från Kiruna till Gotland och jag hade läst Ulf Lundells roman om Jack. Jag ska inte gå in på detaljer men vi roade oss i två månader på ön. Det mesta från vegetariska rökverk till röda drycker prövades.

Tiden går, det vara samma sommar som Knugen gifte sig och den sommaren som Borg spöade Nastase i Wimbeldon finalen.

Jag har kanske fel men tror att alla generationer måste begå sina egna misstag för att utveckla sig. I detta avseende har jag ingen högre målsättning än att mina barn och deras vänner ska begå misstag som inte överstiger mina egna.

Tänk vad trist livet blev om det var förbjudet att begå misstag och de yngre generationerna alltid ledsagades av de äldre. Nänä är du ung ska du banne mig inte tänka fritt det är farligt.

Kära läsare, tänk efter nu, ska förbud riktas mot sådant som hämmar livslusten!?

Nästa helg begåvas jag av ett besök av en gammal vän och hoppas att de yngre har uthållighet att lyssna till oss. Vi har inte träffats på alltför många år och jag ser fram emot att umgås med en person som känner mig och som är mer allmänbildad än mig(vilket inte säger mycket) och dessutom besitter erfarenheten av att ha betraktat döden i vitögat.

Apropå bröllopet i helgen. Såg Konungens tal i SVT play. Talen och hans uppsyn påminde om mycket om en packad fiskmås. Och fortsätter Kognugens fru att lyfta hudkostymen i facet så har hon snart pipskägg.

Grabbarna från Ockelbo kommer att föra in breddade gener i det Bernetodska blodet. Det konstaterade jag efter deras tal och jag tror inte att moder Westling avser att lyfta det yttre.

Vet i fan om det ändå inte skulle införas häradsbetäckare!?
 
Alltså, den där sista meningen ….. Vi refuserar den …….

Men ändå … ska vi ha ett kungahus så kanske det skulle vara schysst att införa ett antal häradsbetäckare i varje kommun … i detta konservativa samhälle.

Herre Guu …. Nu tänker jag … vem skulle utse häradsbetäckarna i vår kommun … politikerna eller … de kanske skulle utse sig själva till betäckare … eller Nordanstigs utveckling … konsulter … eller ….

Nää, nu bommar jag igen mina tankar och tack för mig … och ylar vidare.

Förresten, är du ung och läser min blogg, följ då mitt råd …. gå din egen väg ….

Walk of Life.

Ingen av de 14 sökande till tjänsten som internkontrollant i Nordanstigs kommun ansågs vara tillräckligt kompetent.

En kompetent och oberoende tjänsteutövare är medveten om att en av framgångsfaktorerna för en effektiv organisation är korta- och snabba beslutsvägar.

En sådan skulle omedelbart reagera över skolornas organisation.

Läraren kommunicerar med rektorn som gör det med skolchefen som, i sin tur, för det vidare till förvaltningschefen som slutligen informerar kommunchefen. Därefter utgår direktiv från kommunchefen till förvaltningschefen och vidare till skolchefen ……. Ojoj ….. till rektorn och slutligen till läraren…

Det blir TIO steg från början till slut!!!!!!!!!

Och mellan de, ur kommunalt perpektiv, oprioriterade skolfrågorna så ska man hinna med att avhandla kärnverksamheter som vargarnas vara eller inte.

Inom idrotten söker vi alltid de kortaste uppspelsvägarna för att vinna tid för avgörande moment och det gör även smarta organisationer.

Då undrar jag om de som skapat denna, såkallade, organisation verkligen har en tillräckligt stor mössa för att bedöma kompetensen hos en internkontrollant.

Risken finns att organisationsskaparna egentligen söker en jubelidiot till tjänsten.

Nej, jag har genomskådat den här lustifikationen. Det slutna sällskapet vill absolut inte ha en oberoende hårding som pekar på den kostsamt ineffektiva organisationen.

Ingen blir anställd eller så blir det en vänskapsrekrytering. Även om ambitionen kan vara hög så sluter det då nog som för myran som stötte på ett TOY i slutet av mitt hänvisande musikaliska stycke. Visan slutar tragiskt då myran fastnar i degen och dör - nej - brottas aldrig med ett TOY.

Jadå vi var i Hallsberg och lirade handboll mot tufft motstånd och tjejerna bet ifrån riktigt ordentligt och lärorikt var det. Vi förlorade med tre bollar mot en av klubbarna som tillhör de 16 bästa i ungdoms SM. Tjejerna inleder med tre utvisningar och får fyra straffar emot oss. Det gäller att se till det positiva, vi vann räknat till gjorda spelmål. Kvartsfinalen i B-slutspelet mot Nyköping vänder vi ett fyra måls underläge till seger med en boll.

Jag är en idrottsnörd och måhända att jag tappar perspektiven när domaren blåser i pipan, i det ögonblicket kan jag bli som förbytt. Det handlar bara om att kasta en boll in i ett nät.

Det viktiga är att spelarna blir situationsanpassade, självsäkra och uthålliga. Jisses vilka förändringar jag ser hos tjejerna. Troligast så kan de placeras i vilken situation som helst - och de bara fixar läget utifrån de omständigheter som bjuds.

Nu har jag följt Gnarparna under många år, de börjar att bli världsvana och är trygga i sig själva.

Vi ledare hoppas kunna förskjuta alkoholdebuten och den första fyllan åtminstone någon sommar till. Gud bevare mig för FJÅRTIS beteendet.

Anders hjälpte mig att sälja Gnarp som lägerort. Träning i Gnarpsviljan, boende på NIF-gården och mat på Berggården. Vi kan få in pengar till Viljan och Norrfjärn, dessutom gynnar vi Berggården. Ingenting är klart men intresset finns, därom råder ingen tvekan.

Tänk vad praktiskt det skulle vara att dela ut en enkel broschyr och en DVD som vi kunde dela ut till de andra laget. Tycker att Kommunen kunde kosta på det materialet.

En förälder utgick ifrån att det finns en serviceanläggning för husvagnar om syskonen, mamma och pappa vill följa med. Givetvis fick jag improvisera fram ett svar.

Jag har tjatat om det förut: Vi behöver en tillväxtplan i Nordanstig. En klok kommunal planering hade sett behovet av en utbyggd camping vid havet i stället för en lägergård.

Nu är jag inte särskilt ödmjuk när jag påstår följande: Lägg ner Nordanstigs Utveckling och ge mig pengarna istället, men inte som lön för då blir man lat och trygg.

Första tre månaderna skulle jag begära x kronor för att konsultera Klingvall. Han skulle få 25 % av arvodet för att inleda jobbet med en tillväxtplan. Resterande skulle utbetalas när planen är klar och godkänd.

Planen skulle peka på tre satsningsområden och en av dem kunde vara idrottsturism. Därefter skulle den visa vilka regioner vi bör bearbeta. Där skulle vi söka finansiella intressenter som såg idén att satsa på en serviceanläggning och camping med utgångspunkt från Gnarpbadens festplats.

Det andra satsningsområdet skulle vara en jäkligt bra skola med marknadsföring mot Sundsvall. Jag har kontakter i Pajala som tillhör elitserien i skolarbete och vi skulle plagiera deras framgångsrecept. Aktiva unga familjer vill vi ha till Gnarp.

Om jag skulle misslyckas så skulle följande gälla: Kasta mig ner från klippan, sex månader skulle räcka för att se om jag bara snackar eller åstadkommer något konkret.

Ställ detta i förhållande till hur länge Nordanstigs Utveckling har varit igång och ponera att de kommer att ha monopol på branschen även fortsättningsvis.

Sundsvalls Kommun ska iväg till Trondheim för att marknadsföra turismen. Låter det bekant? Javisst, det har jag pekat på i flera år att Nordanstig borde ha gjort.