Ta mig fan – jag börjar inse att världen är rund och marknadsekonomin sund. Företaget Samres sköter färdtjänsten för över 100 kommuner i Sverige. De ska starta en beställningscentral i Dakar och företaget är glada över att kunna bidra med att skapa jobb i Afrika och det är väl bra – så tänker jag också.

Upphandlingen av sådana här tjänster styrs av ett regelverk som PÅSTÅS gynna oss skattebetalare – så heter det. Det billigaste alternativet ska vinna och klart – som korvspad – att lönekostnaderna i Afrika inte är högre än de i Sverige.

Det som stör mig är att Landstingsdirektörerna i landet har fått en löneökning på 80% de senaste tio åren. Medellönen för en kommunchef har ökat från 44500 kr till 67000 kr – lönen för en arbetare har ökat med 6000kr under samma period.

Jag kan se att chefer i olika positioner bara ser fördelar med offentlig upphandling.

Jag kan se en annan – mer – komisk problematik i förfarandet. Senegaleserna är säkert välutbildade och får undervisning i svenska men vilket problem det blir med dialekterna. Tänk dig när en upphetsad och arg rasistisk pensionär i Skåne – på dialekt – skäller ut Afrikanen. Alla språkförbistringar kan ändå löses med improvisationsförmåga.

Min farmors modersmål var Tornedalsfinska. Tjuren på gården hade blivit sjuk varvid veterinären kallades till den sjuke. Problemet var att veterinären var nyutexaminerad och förstod inte mycket av språket – samtidigt som min farmor hade stora begränsningar i svenska språkets vokabulär.

Den har blivit sjuk … ehh …. (farmor hittade inte ordet TJUR på svenska och fortsätter) … den ser ut som en ko fast med k*k …..