Direktlänk till inlägg 17 april 2014

Hur utvecklar vi Gnarp?

Av Bengt Pantzare - 17 april 2014 19:02




FÖRDJUPAD UTVECKLINGSPLAN FÖR NORDANSTIGSKOMMUN – GNARP

sammanställt av B Pantzare, mars -14


Bakgrund
Undertecknad har ombetts att ingå i en tillfällig fullmäktigeberedning för att revidera den kommunala översiktsplanen. De, icke politiskt, utsedda representanterna är geografiskt valda och min fördjupning inkluderar Gnarp med närområden.


 

Nordanstig kommuns översiktsplan omfattar hela kommunens yta och visar långsiktiga avsikter när det gäller användning av mark och vatten. Den redovisar allmänna intressen och de miljö- och riskfaktorer som man ska ta hänsyn till.


Det råder en otydlighet när det gäller utvecklingsplanen och den kan inte betraktas som ett långsiktigt måldokument. Effekterna som förväntas beskrivs mer som önskemål i form av; -ökat byggande, -positivt flyttnetto, -ökat antal besöksnätter, etc. Det saknas även ett analytiskt resonemang kring framtida strategier.


Jag anser inte att det är fel med visioner (Vision 2020) men den kan inte ersätta ett tydligt måldokument och blir inte ett instrument för långsiktig utveckling.


Min sammanställningen gör inga anspråk på att vara fullständig eller heltäckande. Jag har pekat på några satsningsområden som utgår ifrån subjektiva värderingar. Inom fokusområdena har jag försökt att ge en bakgrund om dess tänkta möjligheter men även dess utmaningar och svårigheter.


   

FOKUSOMRÅDEN

Ett antal områden har valts som är särskilt viktiga för att Gnarp ska kunna utvecklas till en attraktivare boendeort och de kommer att beröras enligt följande:


  • Viktiga målgrupper

  • Boende

  • Näringsliv

  • Skola

  • Kommunikationer

  • Övrigt


    MÅLGRUPPER

     

De som redan bor i Gnarp är den viktigaste målgruppen. Det är avgörande att de trivs, stannar

kvar och talar väl om kommunen. De är de bästa ambassadörerna och marknadsförarna av de värden

som finns. Människor och deras attityder är kanske det viktigaste för att skapa trivsel på en plats. Nöjda invånare sprider positiva budskap som lockar andra att bosätta sig i Gnarp. I det avseendet är det även viktigt att företagen känner sig uppmuntrade av kommunen.

    

UNGA BARNFAMILJER

I Sundsvallsregionen finns en tillväxt inom IT, bank- och försäkringsbranscherna, medelåldern bland de anställda är relativt låg. I närtid kommer pendeltiderna till Sundsvall att förkortas avsevärt vilket gör det lättare att pendla till arbetet.


Gnarp borde ha förutsättningar att marknadsföra de goda förhållandena för unga familjer. Miljön är trygg att växa upp i och fritidsutbudet är brett och varierat. Vi har två skolor att välja på med olika inriktningar. Den kristna friskolan med tillhörande värdegrunder har bidragit till en ökad inflyttning.


AKTIVA PENSIONÄRER

Antalet yrkesarbetande i större tätorter, med en god ekonomi, går i pension i en ökande takt. En andel av dessa torde vara attraherade av boendemiljöer nära natur och hav efter ett krävande arbetsliv. Restiderna och kommunikationerna till ex Stockholm och Mälardalen har förkortats avsevärt. Bostäder av hög kvalitè i attraktiva lägen, med en god samhällsservice, kan vara attraktivt för denna betalningsstarka kategori.


NORDEUROPÉER

Tystnaden, naturen och tryggheten lockar människor från norra Europa att bosätta sig i Sverige. Ett exempel är att 125 000 personer flyttar in varje år från det överbefolkade Holland. Från Gnarp – Hudiksvall – Sundsvall är det relativt smidigt att resa ut till kontinenten via Arlanda.

Förbättrade digitala kommunikationsvägar kan möjligen bidra till en sådan tänkbar inflyttning. Kategorin ”livsstilsinflyttare” besitter, påfallande ofta, en stor kreativitet.

Det torde finnas anledning till att kommunen, tillsammans med skolpersonal och föreningslivet undersöker möjligheten att delta i internationella mässor och exponera förutsättningarn.

     

ARBETSKRAFTSINVANDRING

I närtid kommer det, med stor sannolikhet, att råda brist på personal inom äldreomsorg. Utbildningarna är inte attraktiva hos ungdomar och även om intresset var stort kommer den demografiska åldersfördelningen bidra till personalbrist. Mycket talar för att vi kommer att ha behov av arbetskraftsinvandring inom äldreomsorgen.


BOENDE


Nuvarande bostadsutbud möter inte upp till de tilltänkta behoven. Många äldre boendes i villor erbjuds inte tillräckligt med boendealternativ när hälsan börjar att svikta. Nybyggda lägenheter på markplan med anpassning till äldre är dyra boendealternativ då produktionskostnaderna är höga. Detta bidrar till en inlåsningseffekt vilket, i sin tur, inte frigör villor för inflyttare.


Rörligheten på bostadsmarknaden hämmas också av de låga huspriserna som innebär att det är mycket dyrare att bygga ett nytt småhus än att köpa ett begagnat. Incitamenten att bygga och flytta till ett nytt småhus är därför låga. Under förutsättning att Gnarp utvecklas är det inte otänkbart att huspriserna stiger.


Strategiska åtgärdsområden

  • Hur ska rörligheten inom bostadsmarknaden förbättras?

  • Var finns det riskvilligt kapital för utveckling av bostäder?

  • Hur ska vi ”sälja” konceptet att investera i Gnarp – var hittar vi kontaktytorna?

NÄRINGSLIV

Det är väsentligt att kommunen håller sig uppdaterad med önskemålen bland befintliga företag. Näringsidkarna kan bistås med hjälp i kontakter med förekommande myndigheter och, inte minst, med internkommunala handläggningsärenden. Det är viktigt att företagarna och kommunen har en tydlig rollfördelning.


I Gnarp finns en hög kompetens med flera bolag inom bygg- och hantverksbranscherna. Ett antal företagare har uppdrag i landets tillväxtområden och, i några fall, även internationellt.


Det finns ledig kapacitet och kompetens inom verkstadsindustrin Dessvärre har en mängd nedläggningar drabbat norra Hälsingland och indirekt hela kommunen. Där är utmaningarna stora då tillverkningsindustrin flyttas till länder med lägre kostnader och lönebildning.

 

En utmaning kan finnas i att hitta innovativa, vidareutvecklade eller nya produkter. Denna utveckling sker i ”kluster” där entreprenörer samarbetar och tillför varandra kunskap med dynamiska effekter. Här kan kommunen, möjligen, vara behjälplig med ansökningar av statliga projekt- och utvecklingsmedel .


I Gnarp finns ett flertal drivna entreprenörer inom skogsindustrin som skapar en stor mängd arbetstillfällen.

Deras betydelse för den lokala ekonomin kan inte överskattas och branschen har en positiv spridningseffekt till andra näringar.


Den bransch som har störst tillväxt och en ljus framtid finns inom hemtjänst och hushållsnära tjänster. Den relativa ökningen av arbetstillfällen torde ända vara blygsam då motsvarande nedskärningar sker inom motsvarande kommunala förvaltningar. Ett hot mot tillväxten är att de sociala företagen konkurrerar med subventionerade kostnader vilket hotar arbetstillfällen, såväl, bland offentliga- som privata utförare.



NÄRINGSLIV - intressanta områden


Distansarbete

Distansarbete är en växande form av sysselsättning som det finns anledning att underlätta för. Förutsättningarna för ett produktivt distansarbete ökar snabbt och diversifieringen blir allt större med hjälp av den snabba teknikutvecklingen. Många som arbetar hemma upplever att det kan vara svårt att skilja på arbete och boende det kan kännas isolerat att inte ha en arbetsgemenskap att gå till.

 

Ett sätt att underlätta för distansarbete är att upprätta ”kontorshotell" där aktörerna hyr in sig på en arbetsplats och delar gemenskap med andra även om deras verksamhetsinriktningar är olika. Möjligheterna att stötta och komplettera varandra är stora. Tillsammans har gruppen större omvärldskontakter än var och en för sig. Ur detta växer lätt nya fruktbara samband.


I ett ”kontorshotell” finns också möjligheter att skapa administrativa resurser gemensamt för flera av de lokala hantverkarna som därigenom kan koncentrera sig på sina respektive yrken och överlåta telefonpassning, fakturering och bokföring på någon med särskild kompetens för detta.


Under förutsättning att det finns bra boendemiljöer, en trygg och attraktiv skolgång samt meningsfulla fritidssysselsättningar borde det vara av värde att analysera förutsättningarna.


Strategiska åtgärdsområden

  • Genomgående problematik är bostadsmarknaden och lokalfrågor. Kapital finns inte för nyproduktion och fastighetsvärdena är väsentligt lägre än produktionskostnaderna.

  • Var finns det riskvilligt kapital att investera i Gnarp och var finns kontaktytorna?

  • Finns det lokal arbetskraft med nödvändig kompetens?


Besöksnäring

Östra delarna av Nordanstig har, förmodligen, Norrlands attraktivaste kustremsa och i omedelbar närhet till E4:an. Restiderna till exempelvis Stockholm och Mälardalen har förkortats avsevärt. En bortglömd ”marknad” för att sälja, ”Destination Nordanstigskusten”, är Trondheimsregionen och avståndet dit är endast 485 km.

          



Mångfalden av aktiviteter är stort som exempelvis; -golf, - vandring, -cykling, -fiske, -ridning, -hantverk, etc.

Det finns intressanta historiska värden med en unik fauna som har exponerats pedagogiskt och tilltalande exempelvis genom kulturstigen i Sörfjärden.

Entreprenörer har utvecklat Mellanfjärden där Trolska skogen bidrar till fler besökare. Hantverkskurserna i Gränsfors befinner sig i fas med en ökande efterfrågan inom turismnäringsgrenen riktad mot internationella besökare som önskar ett bestående mervärde i form av kunskap, utöver, upplevelser som sådana.


Kommunen bör bidra till att få aktörerna att se till varandras styrkor och se möjligheten till att samarbeta med inriktningen att marknadsföra kusten som en destination. Ett gott exempel är Piteå som har arbetat strukturerat mot nord Norge. Destinationen Nordanstigskusten torde ha stor utvecklingspotential genom att marknadsföras mot Trondheimsregionen.


En strukturerad planering av ett – destinationsområde - där kommun och näringsidkare arbetar integrerat har visat sig vara en framgångsfaktor för att intressera investerare. Det är motiverat med en fördjupad utvecklingsplan med en tydlig inriktning och fördelning av roller mellan kommun och näringsidkare. En sådan plan kan finansieras av externa projektmedel. Dessvärre kan undertecknad peka på ett antal, kommunägda projekt, med stora metodikbrister.



Strategiska åtgärdsområden

  • Att få näringsidkarna att arbeta mer samordnat där ett satsningsområde inte konkurrerar mot ett annat.

  • Intressekonflikter med boende i närområdet.

  • Skydda och respektera naturvärden.

  • Hitta ytterligare investerare för att öka antalet gästnätter i; -campingstugor av varierande standard, -husbils/vagns uppställningar, etc.


Transport och logistik


Tjärnviksområdets nya ägare har, säkerligen, flera strategier för utveckling.

Logistiken är en viktig konkurrensfaktor och det kommer att bli allt viktigare att samordna investeringar och aktiviteter. En modern kombiterminal tar lastbilstrailers, containers och vagnar med tåg. Tjärnvik kan, således, ha en potential att utvecklas som ett viktigt logistikcentrum med kommunikationer i nordsydlig riktning med, såväl, tåg som trailers. Utöver detta finns motsvarande möjligheter i östvästlig riktning till Trondheim samt Vasa via hamnen i Sundsvall.

   

En ytterligare styrka är närheten till yrkesutbildning i Inköp & Supply Management vid Nordic Business Institute i Sundsvall. Transportsektorn efterlyser utbildade logistiker och institutet bedriver sådan yrkesinriktad utbildning.


Strategiska åtgärdsområden

  • Att visa intresse för att delta i mässor inom logistik i samråd med ägarna till Tjärnviksområdet.

  • Bistå med kontakter mot landets ledande logistikaktör, Green Cargo och marknadsföra området i samråd med de nya ägarna.


SKOLA

Unga barnfamiljer som överväger ett boende i Gnarp beaktar skolornas kvalité, ortens trygghet och fritidsutbudet. Tryggheten och utbudet av fritidsaktiviteter är mycket väl tillgodosett. Tillgång finns till sport- och ishall, ridhus och golfbana. Inom en radie på 20-25 min finns tillgång till simhall och alpin skidåkning. Utöver detta finns Kulturstjärnans lokaler med tillgång till utrustning för musik- och teater.

     




I vissa ämnen som matematik presterar Gnarps skola bättre än riksgenomsnittet men lägre i svenska- och engelska. I Jättendal och Bergsjö presterar eleverna bättre i svenska- och engelska men sämre i matematik.


I högstadiet har eleverna sämre resultat än motsvarande för riksgenomsnitt. Undertecknad har analyserat vissa resultat och konstaterat att resultaten i matematik sjunker uppseendeväckande mycket i övergången mellan åk6 och 7.


Strategiska åtgärdsområden

  • Vad i organisationen motiverar att eleverna i Nordanstig presterar sämre än kommuner med en liknande befolkningsstruktur, storlek och ekonomi?

  • Vad är orsakerna till att vissa resultat försämras i övergången från mellan- till högstadium?

  • Har föräldrar, skolledning, skolchef och politiker en samsyn gällande uppföljning av skolresultat i förhållande till nationella mål?


KOMMUNIKATION

Som tidigare berörts är goda kommunikationer en nödvändig förutsättning för utveckling. Därigenom skapas ett större urval för sysselsättning, studier, service etc. I det avseendet är möjligheterna goda för Gnarp och pendlandet har ökat de senaste åren.


De digitala kommunikationerna behöver uppgraderas vilket är en nödvändighet för en ökad inflyttningen av distansarbetare och för att utveckla det befintliga näringslivet. Förbättrade digitala kommunikationer skapar möjligheter för att utföra avancerade arbetsuppgifter från Gnarp, såväl, nationellt som internationellt.


Strategiska åtgärdsområden

  • Hur finansieras en uppgradering av, såväl, mobil- som bredbandsteknik?

  • Hur påskyndas utbytet av kopparnätet mot optokablar?


ÖVRIGT

Det första intrycket för besökande är betydelsefullt. Gnarp ska ge ett levande och välmående intryck. Förfallna byggnader och igenvuxna tomter ska åtgärdas, rustas eller rivas. Kommunens egna fastigheter skall föregå med gott exempel för att understryka ambitionen.

Tusentals passagerare åker genom Gnarp med järnvägen eller via E4:an. Här råder brister i att exponera orten på ett intressant och tilltalande sätt för de tusentals resenärerna. I vissa avseenden blir intrycket det motsatta. Området kring stationen ger inget välmående och ordnat intryck och detsamma gäller även E4:ans genomfarter.

Ett föredömligt exempel på ett tilltalande industriområde är Rödebacken i Gnarps södra infart intill E4:an.

Miljön i Gnarps centrala delar är också i behov av att förfina miljön. Även här finns ett gott exempel där den ideella föreningen ”Säcken” förfinat området kring skolan.

Ett annat gott exempel är infarten till Gnarp från Bergsjö där Farmens ekovaror bidragit till en trevlig entré.

 
   

Dialoger med företagare

Företagare kan ibland beskriva att det råder en tröghet med långa handläggningstider i kommunikationen med tjänstemän. En orsak kan vara att företagarna har för stora förväntningar i det handläggarna tillåts att besluta . Då företagarna upplever att detta är ett hinder för utveckling finns det anledning att diskutera kring en tydligare rollfördelning mellan parterna för framtida samförstånd.


Som tidigare nämnts gör inte sammanställningen anspråk på att vara fullständig och bygger inte på djupgående faktaanalyser. Synpunkterna utgår ifrån subjektiva lokala- och omvärldsreflektioner.



Bengt Pantzare, Gnarp

tele: 070 – 302 16 37

mail: bengt.pantzare@axisrehab.se





 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Bengt Pantzare - 7 november 2015 13:43

Staten genom Rosengren var skickliga säljare. När jag ägde Televerket övertalades jag att köpa firman....... en gång till.   Fan ta, den som introducerade Ivar-Lo och och ingav mig tron att alla efterkommande ministrar till Gunnar Sträng skulle v...

Av Bengt Pantzare - 17 april 2015 22:03

Till läsare utanför Nordanstig(inkluderande släkten)meddelas att Pantzare lever och känner sig vital samt icke politiskt/troende. Farsan Henning, 89 i maj, kör bil, klättrar upp på stugtaket i Jukkasjärvi och sotar skorstenen samt provocerar grannarn...

Av Bengt Pantzare - 22 augusti 2014 16:42

Lyssnar till frälsarlåten ”Railway to Heaven” och kommer på hur vi anlägger bostadsområdet Solkurvan i Gnarps sjöstad.   När Sveriges längsta järnvägskurva gjort sitt bygger vi om avlagda järnvagsvagnar till lägenheter, eller om vi by...

Av Bengt Pantzare - 21 augusti 2014 19:33

Varför engagera sig i en lokal diskussion angående flyktingar, tänker jag?   Jag tror inte att alla på min ort som sympatiserar med Sverigedemokraterna är nazister. Däremot stödjer de en organisation med nazistisk bakgrund. En av deras frontfigur...

Av Bengt Pantzare - 4 april 2014 19:25

Som ungdom i -70 talets Kiruna hade vi hört talats om att världen fanns söder om Luleå. Framtiden var förutbestämd. Från vaggan till gruvan och, 50 år senare, därifrån till graven. Om det gick bra i livet kunde du få en kommunal anställning.   At...

Ovido - Quiz & Flashcards